Fler stolta skogsvänner!
Vi behöver bli fler som tar ställning för skogens värden (
Socialdemokraterna |
Vi behöver bli fler som tar ställning för skogens värden (
Socialdemokraterna |
I miljöbalken finns ett antal olika paragrafer som måste prövas i samband med exploatering av Järvakilen, Runsahalvön eller Runbyskogen. Se bland annat:
1 kap. §§ 1-4 |
3 kap. §§ 2, 6 |
4 kap. § 2 |
6 kap. §§ 12, 14, 16 |
16 kap. § 12 |
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - Att beskriva vilka konsekvenser ett projekt t ex ny sammanhållen bebyggelse har för miljön!
Exploateringen av Runsahalvön (om denna "lokala partisak" nu överhuvudtaget skall fortsätta genomdrivas) innebär betydande miljöpåverkan.
Ett lands högsta domstol lär ha uttryckt: "You may make unwise decisions, but not uninformed decisions".
EU direktiv stipulerar att MKB ska leda till höga krav på skyddet av miljön. Olika alternativ skall kritiskt vägas mot varandra. "Om ett samhälle sedan vill satsa av dagens resurser för att undvika framtida negativa konsekvenser kan vetenskapen inte avgöra, men det är möjligt att ta vetenskapen till hjälp för att undersöka om ny teknik kommer att lösa problemen" (Emmelin 2004). Hårdgörande av mark är dock inget som återställs till vad det en gång var. Ansvaret är således tydligt för vad som pågår. Och det gäller här och nu.
Se vidare t ex MKB centrum liksom MKB-dagen som anordnas av SLU
Skogsvårdslagen har tjänat Svenskt skogsbruk i decennier och sekler. Idag finns fler och betydligt bättre möjligheter än förr att behålla och öka natur- och upplevelsevärdena i skogen. Ett exempel är att sedan 1993 så är produktions- och miljömålen "likställda" d v s ska väga lika tungt. Det är oomtvistligt att skogsimpediment § 2 (enkelt uttryckt: "berg och kärr") ska lämnas orörda § 30. Huruvida Skogsvårdslagen inte fyller sitt syfte inom naturvården kan man tycka vad man vill om. Faktum kvarstår: Skogsvårdslagen gäller. Det är alltså inte trovärdigt att i en miljökonsekvensbeskrivning hävda (MKB Väsby Sjöstad, 2010) att hällmarkstallskog och våtmarker är lika hotade av framtida skogsbruk som av högst kontroversiell exploatering och hårdgörande av mark (enkelt uttryckt: "bilar, broar och betong").
En av de fina små våtmarker som finns i Runbyskogen.
Exempel på bergimpediment med hällmarkstallskog. Zonen mellan bergmarkerna och den jordbeklädda moränen är också vacker.
Uppe på berget kan spetten mejsla ut sitt bo i en gammal martall. Nästa år gör spetten troligen ett nytt bo och den gamla bohålan nyttjas av andra.
Skogens pärla! Den som tittar noga kan hitta den. (Mitt i bilden, liten men naggande god lös den svagt och ensam en ljusfattig höstdag - en liten grönskimrande vattendroppe). Skogsstyrelsen har också en Internetfunktion som kallas för Skogens pärlor och Skogliga grunddata. Se även Naturvårdsverkets Skyddad natur. På dessa hemsidor kan man hitta nyckelbiotoper och andra områden med fina naturvärden.
Runbyskogen har sin entré här (Google Maps) och är en del av Järvakilen (karta) som i sin tur utgör en av Stockholms "gröna lungor", ofta kallade Stockholms gröna kilar, tydliggjorda av Region och Trafikplanekontoret (klicka kartor, se regional grönstruktur, regional blåstruktur, skyddad natur etc). Dessa sammanhängande naturområden (grön färg i kartan nedan) når ända in i Stockholms centrala delar och bidrar starkt till att göra Stockholm världskänt som en idag vacker miljonstad. Nacka-Värmdökilen når t.ex. in till Stockholm från söder. Ett annat exempel är Rösjökilen.
Runbyskogen och Runsahalvön utgör alltså en viktig länk i naturen omkring oss eftersom markerna runt den egentliga Runbyskogen ingår i ett kilstråk som utgör någorlunda oexploaterade natur- och kulturområden i det brusande Stockholm.
Exempel på intilliggande bevarade naturområden är kring Rosersbergs slott, eller friluftsområdet Ängsjö som har en egen förening Ängsjö vänner. Samarbete mellan kommuner kring en plats som Ängsjö är en självklarhet. Eller? Oavsett svaret, dessa naturområden utgör en förträfflig utbildningsmiljö. Se vidare Skogen i skolan samt Nationellt centrum för utomhuspedagogik. Skogen är Sveriges kanske viktigaste naturtillgång. Att trygga kunskap, intresse och kompetens om såväl skogsbruk som naturvård och behovet av naturreservat hos den unga generationen inom storstadsregionerna är viktigt! |