Skogsvårdslagen har tjänat Svenskt skogsbruk i decennier och sekler. Idag finns fler och betydligt bättre möjligheter än förr att behålla och öka natur- och upplevelsevärdena i skogen. Ett exempel är att sedan 1993 så är produktions- och miljömålen "likställda" d v s ska väga lika tungt. Det är oomtvistligt att skogsimpediment § 2 (enkelt uttryckt: "berg och kärr") ska lämnas orörda § 30. Huruvida Skogsvårdslagen inte fyller sitt syfte inom naturvården kan man tycka vad man vill om. Faktum kvarstår: Skogsvårdslagen gäller. Det är alltså inte trovärdigt att i en miljökonsekvensbeskrivning hävda (MKB Väsby Sjöstad, 2010) att hällmarkstallskog och våtmarker är lika hotade av framtida skogsbruk som av högst kontroversiell exploatering och hårdgörande av mark (enkelt uttryckt: "bilar, broar och betong").
En av de fina små våtmarker som finns i Runbyskogen.
Exempel på bergimpediment med hällmarkstallskog. Zonen mellan bergmarkerna och den jordbeklädda moränen är också vacker.
Uppe på berget kan spetten mejsla ut sitt bo i en gammal martall. Nästa år gör spetten troligen ett nytt bo och den gamla bohålan nyttjas av andra.
Skogens pärla! Den som tittar noga kan hitta den. (Mitt i bilden, liten men naggande god lös den svagt och ensam en ljusfattig höstdag - en liten grönskimrande vattendroppe). Skogsstyrelsen har också en Internetfunktion som kallas för Skogens pärlor och Skogliga grunddata. Se även Naturvårdsverkets Skyddad natur. På dessa hemsidor kan man hitta nyckelbiotoper och andra områden med fina naturvärden.